Tack för mig!

Nu är det nog dags för mig att lägga ned bloggandet. Det har varit jättekul och det finns så många goa bloggerskor där ute! Tusen tack för de kommentarer och mejl som har trillat in!

Ha en riktigt bra sommar!

.

Kram,

.

Karin

Den vilda jakten på...

Det märks att jag är ganska less på min blogg, eller hur? Men jag har ägnat mig åt det viktiga i livet, nämligen jakten på det perfekta havrebollsreceptet :-)

Ni vet, de där beige bollarna med kokosflingor utanpå, utan vitt "skum" inuti. Ett lyxproblem att dyka ner i och hitta en ätbar lösning på!

Det är mycket på gång. Vår minsting ska börja skolan i höst och vi hittade en makalös skola i Uppsala. Men hur roligt är det för en liten tjej att behöva åka taxi nästan två timmar varje dag? Vi får se hur det blir med allting.Vi får se hur det blir med allting.

.

Ha det bra!

.

Kram, Karin

Vårputs

Det är vår, ljuset väller in och avslöjar hur lortiga fönstren är..! Fönsterputsning är en lågprioriterad syssla i Villa Grå, inte bara för att vi är lata utan lika mycket för att de flesta fönstren är knepiga att putsa. Vägverket kom för några år sedan hit och bytte ut flera av våra fönster för att minimera bullret från den minst sagt närliggande vägen, men de gamla fönstren som vetter mot trädgården öppnas utåt. I vissa fall måste vi antingen plocka ned hela rutan eller klättra upp på taket utanför, för att putsa. Därför är vi vana vid att ljuset filtreras en aning... Är det smog ute? Nejdå, bara svårputsade fönster :-)Plötsligt är det den sista april och frön ska i jorden. Förra året sådde jag sallad tätt, tätt, tätt - och sedan hade jag inte hjärta att gallra de stackars små bladen *rodnar* I år vet jag bättre, det kommer bara så plötsligt! Dags att införskaffa frön!

Vi fick en så jättefin ritning av en blivande trädgårdsmästare, minns ni? I år är det dags att börja förverkliga hennes idéer. Resultatet skulle bli en vacker och genomtänkt trädgård med olika rum och plats för både barn, växthus och pallkragar. Klicka på bilden nedan för att se ritningarna!
Ha det bra, med eller utan majbrasa i kväll!

.

Kram, Karin

Love is in the (h)air

För 16 år sedan satte jag klorna i en viss man, gifte mig och skaffade barn med honom. Han är fortfarande min och han är en mästare på att minnas våra speciella dagar. Det är alltid han som kommer ihåg att det är dagen då vi träffades, vår förlovningsdag, någons namnsdag och naturligtvis - vår bröllopsdag. Själv har jag svårt att lägga sådant på minnet och tror allvarligt att det måste vara något litet glapp mellan hjärnhalvorna; samma glapp som jag skyller det obefintliga lokalsinnet på.

Men igår morse bar jag fram presenter och radade upp dem framför maken på samma sätt som jag inbillar mig att stenåldersmän radade upp sitt byte när de återvände till grottan. Jag hade, äntligen, kommit ihåg att det var vår bröllopsdag och var mäkta nöjd med min bedrift. Nu skulle jag se till att vår dag blev speciell!

Det är bara det att det inte var vår bröllopsdag igår... Det är vår bröllopsdag idag, den 24:e april!

Grattis älskling, du vet att jag alltid har de där dagarna i tankarna, jag bara missar datumen :-)

Men vet ni, jag tycker dagen till trots oändligt synd om mig själv! Maken hör till det trikåklädda, cyklande släktet och som ni säkert vet rakar de benen. Jag är omåttligt svag för lurviga mansben och har kampanjat vilt för att just min man ska behålla sin päls, men nu har lockarna fallit och jag försöker trösta mig med att det växer ut igen. Fast inte förrän säsongen är över och hösten låter kylan svepa in över landet. Till dess försöker jag att lära mig att tycka om stickiga ben ;-) Love is in the air!

Ha en riktigt mysig helg!

Karin

Hejdå London :-/

Efter att ha trängts alldeles lagom i tunnelbanan...
...passerat mängder av charmiga, röda telefonkiosker...
...och konstaterat att hotellets shampo förvandlade håret till Svinto...
...njöt vi i fulla drag av att det är vår för fullt i London! Det regnade första dagen, men sedan sken solen och det var varmt..!
Jag vet inte om det har med åldern att göra, men blickarna drogs till färgsprakande rabatter, gröna gräsmattor och blommande buskar. Hade jag alls lagt märke till det för fem år sedan? Tror faktiskt inte det! :-)
Det shoppades, pimplades Pimms på pubar, åts gott och var bara så kul!
Jag lyckades till och med skaffa en ny kompis *skryter* ;-)

Det var guld värt att ha barnvakt och att få åka iväg med man och vänner *gillar* Är det inte helt galet att bo i en del av världen där vintern är så plågsamt lång, där våren dröjer en evighet innan den anländer på allvar, där sommaren är försvinnande kort och bjuder på miljoner mygg och där hösten är njutbar en så kort tid innan mörkret lägger sig som en tjock filt över allt och alla?

.

Kram!

.

Karin

Dags att dra!

Vi har aldrig varit borta från alla tre barnen en hel natt, men nu är hus- och barnvakten här och i morgon bitti bär det av till London för flera dagar där! Lyx!
Hur ogärna jag än flyger ska det bli riktigt kul att komma iväg. Utan barn kan man ju tillåta sig att besöka pub efter pub efter pub... :-)

Ha en trevlig helg!

Kram, Karin

Örongodis

Hugo i lillhusses famn

Tack för gratulationerna efter förra inlägget! Det känns fortfarande som att jag busåker när jag tar bilen utan att ha vare sig man eller körlärare med mig i passagerarsätet! Barnen är snälla och följer med när jag ska någonstans, de har nämligen inget förtroende för mitt tämligen obefintliga lokalsinne :-) Nu är jag på jakt efter en egen bil och det borde inte vara så svårt att hitta någon som uppfyller mina modesta krav:

* Den ska vara liten men rymlig.
* Den ska klara sig utmärkt i krocktester. Helst ska den kunna bli påkörd av tåget och störta ner i en djup ravin utan att få minsta buckla.
* Om jag har en dålig dag och glömmer trafikreglerna ska den kunna tänka åt mig och styra upp det hela.
* Den ska vara luft- eller vattendriven.
* Den ska vara gratis.

Får ni nys om en sådan bil som längtar efter ett ägarbyte så hör av er! *ler*

För inte så länge sedan var trapphuset hemvist åt bortslitna elkablar och allehanda bråte. Nu är det ordning och reda. Det här lilla utrymmet har bytt skepnad gång på gång, som allt annat, men nu tror jag att jag är nöjd. Mitt skrivbord stannar här.
Om jag inte minns fel kommer det lilla blombordet från Madam Stoltz och är en favorit.
Igår fastnade jag tillsammans med maken framför Eurosport som sände från cykeltävlingen Paris-Roubaix. 26 mil över kullersten och lera på racercyklar är vansinne..! För att ta sig igenom ett sådant lopp måste man ha upphört att vara mänsklig. Själv drog jag på mig mina inte så smickrande cykelkläder och kämpade mig fram i hela 8 kilometer. Sedan trodde jag att livet skulle passera revy och valde att kliva av... Fullt mänsklig ett tag till, med andra ord :-)

Så mycket enklare då att åka bil! Jag tror att jag följer Susannes råd och fäller upp backspegeln en aning så att ingen ser hur jag sitter och sjunger. Fast hur mycket sång blir det när man väljer att lyssna på det här? Höj volymen och ge den en halv minut så blir det örongodis sedan!

Kram!

.

Karin

TJOHOOOOOOOOO!

Kvasten är putsad och jag är redo för lift off, men vet ni hur jag numera kan ta mig fram, även när det är påsk? Jo, med bil! Igår eftermiddag blev körkortet äntligen mitt!

Några nätter tidigare hade jag drömt att jag klarade uppkörningen, men att regeringen tillsatte en utredning eftersom min framgång var så osannolik. Igår, när jag klev ut ur bilen efter att ha blivit godkänd, var min första tanke att jag skulle springa snabbt därifrån, innan inspektören hann ändra sig :-) Han ändrade sig emellertid inte och så vitt jag vet har regeringen inga planer på att tillsätta någon utredning *ler*
Så efter att ha velat muta personalen på halkbanan med torkade aprikoser för att slippa köra (funkade inte), försökt övertala Vägverket att låta mig slippa ta körkortsbilden innan teoriprovet alldeles för tidigt på morgonen (funkade inte och mycket riktigt ser jag galen ut på fotot), velat låta en kompis dra på sig en blond peruk och köra upp i mitt namn (blev inte av) och försökt smöra för inspektören (funkade faktiskt), är det jag som kör till och från dagis! Jag hade världens bästa körlärare de sista veckorna och körde runt med en genomtrevlig inspektör på uppkörningen. Ibland ska man ha tur!
Fast det är klart, kvastflygning har sin tjusning ändå ;-)

Ser ni den lilla tavlan med rosor? Konstnären hittar ni här!

Visst ses vi på Blåkulla? Må så gott!

Kram!

Karin

Att skynda på våren

Snön brukar vilja ligga kvar längre i vår trädgård än någon annanstans här i krokarna, men just nu gör det ingenting för det är vååår! Fast grönt är det ju inte riktigt än. Därför gör det så gott att ösa på med växter inne.

Den vita skänken byter skepnad ofta eftersom jag aldrig blir riktigt nöjd. För tillfället gillar jag den stora, frodiga murgrönan skarpt! Det finns en till i bakgrunden, men det är en fuskis :-)
Apropå fusk trollade frisören fram en ljusare blond nyans i mitt hår idag. Borta är det guldiga som passar på vintern men som bara ser gult ut på våren. Nu måste jag bara lägga på ett kol med brun-utan-sol-krämen så att ansiktet blir en aning mörkare än håret, annars blir effekten spöklik! Fast spöken passar kanske in när det är påsk?

Tack till er som lämnade rara kommentarer om sonen och hans bands inspelning, det värmde ett ömmande modershjärta! ;-)

Kram!

Karin

April, april!

I morse satt jag på tåget till Gävle när det plötsligt saktade ned en aning. Tågvärden gick ut i högtalarna och berättade att om vi höll utkik på vänster sida av tåget skulle vi strax få syn på kameler på rymmen från Furuvik! Självklart stirrade jag storögt ut genom fönstret och väntade på att få se de exotiska djuren i snön utanför... När tåget ökade farten igen tyckte jag att det var märkligt att de inte tog större hänsyn till de förrymda djuren. Hmm... April, april! Jag antar att jag är en rutten sill! :-) Har ni blivit lurade idag?

Glass och segelbåtar i all ära (maken gör så goda glassbomber! Kanske därför som jag köpte en segelbåt i trä och zink till honom idag?) - 13-årige sonen har i några veckors tid deltagit i en rockskola i Gävle. En kväll i veckan har fyra ungdomar i samma ålder träffats och alla var mer eller mindre nybörjare när det drog igång. I måndags avslutades rockskolan med att de fick spela in en låt i en studio och resultatet hör ni när ni klickar här! Jag är rörd och stolt så att jag spricker!

.

Och vet ni vad? När jag hörde låten för första gången i tisdags slog det mig med full kraft att det är det här som är det enda riktigt viktiga i livet: att så långt det är möjligt hjälpa barnen att uppfylla sina drömmar. Visst är det så?

.

Kram alla!

.

Karin

Förvirrande anti-cykelväder :-)

Tre ord beskriver vädret just nu: Omväxlande, schizofrent och varierande. Ena stunden skiner solen, vinden stillar sig och det känns tämligen behagligt. I nästa stund blåser det så att det mullrar i skorstenen och snön piskar ned sidledes. Ett par minuter i stöten är det vackert vårväder och jag tänker att nu går jag ut, men strax efteråt bestämmer jag mig för att det bästa är att gå i ide.

När det är så där riktigt frostnupet ute och snön eller haglet smattrar mot rutorna känner jag mig lite varmare om jag går in i minstingens rosa rum. Kanske borde jag göra som Nalle och Kanin och helt enkelt slå mig ned i gungfåtöljen i väntan på bättre (läs: mindre vintriga) tider? *smart*

Eftersom jag har lovat maken att börja cykla landsväg så fort vädret tillåter ska jag inte gnälla alltför mycket över vintern... Jag menar, när jag väl klämmer i mig i tajta cykelkläder och placerar en svampliknande hjälm på huvudet är det ju upp till bevis som gäller! Jag tränar jättegärna - senare. ;-)
Min lillsyrra Ellie gör smycken, som jag visade i förra inlägget. Nu finns en hemsida där fler smycken kan ses! Klicka här för att komma dit!

Efter att ha pausat från allt vad bloggande heter är det en fröjd att besöka andras bloggar och att ha en hel drös med missade inlägg att plöja igenom. En av mina favoritbloggar är En Vilsen Loppa. Jag har svårt att se mig mätt på hennes bilder, hur gör människan för att få dem så där oemotståndligt fulla av detaljer? Om jag fick anlita vem jag ville för att stajla mitt hem så skulle jag beordra hit bloggerskan Lotta bums! :-) Att hon är begåvad med en stor portion humor gör liksom inte saken sämre!

.

Tillägg: Det är inte jag som är "Syster" på bilden på min syster Ellies hemsida! På bilden syns vår andra syrra som är mycketmycketmycket yngre än jag!

.

Kram!

.

Karin

Utmanad!

Halloj!

Long time no see! Jag har blivit utmanad av Bodil och Rebecka att avslöja åtta mer eller mindre intressanta fakta om mig själv, så here I go:

1. Så länge det är mörkt och kallt gnäller jag oavbrutet på vintern. Men så fort solen tittar fram och man kan ana att våren är på väg, tycker jag att det här är oerhört lockande!

Är det inte grönt ute får man se till att det är grönt inne :-)

2. Vi tittar aldrig på Melodifestivalen. Åtminstone inte den svenska. Jag har svårt att föreställa mig ett effektivare sömnpiller än just melodifestivalen. Häromdagen sade vår tioåriga dotter att alla i skolan pratar om nämnda teveprogram och att hon inte har en aning om vilka låtar som diskuteras. Inför nästa år har vi lovat att säga till när det är dags så att hon kan titta - i ett annat rum... *ler*

3. Det börjar bli dags att ta det där körkortet som jag tjatat om i en evighet. Jag vet inte hur många testprov jag gjort inför teoriprovet, däremot vet jag att jag betraktar det som ett gigantiskt fiasko varje gång jag får mindre än 100 % rätt.

Sovrummet har fått sig en makeover och blivit - rosa! Det är nästan för sött, mer likt ett flickrum än ett master bedroom!

4. För någon vecka sedan vad det dags för halkbanan och jag lyckades köra flera hundra meter med handbromsen i! :-O Det lät helskumt, jag lovar!

På den lilla spegeln som jag köpte på Ann-Catrins loppis hänger två fina halsband. Min syster Ellie tillverkar smycken och två av hennes alster ser ni här.

5. Salt och lakrits lockar mycket mer än choklad... 6. ...och om jag vill äta något riktigt gott väljer jag rårispilaff *dreglar*
Visst är detaljerna på halsbanden fina?

7. I tanken är mitt hem välorganiserat och alltid rent. Men det är bara i tanken, även om vårstädning pågår och vissa rum är i propert skick just nu :-)

Hallgolvet behövde putsas upp och har blivit målat. Att ha ett kritvitt golv i hallen är antagligen ett tecken på fallenhet för självplågeri *inser* Tänk om det alltid såg ut så här, inga skor, inga täckbyxor eller -jackor..! Snart är det fullt igen, när golvet fått torka i några timmar till.

8. Min käre make är en cykelnörd som tävlade i landsvägscykling i sin ungdom och som nu återupptagit trampandet. Vet ni vad? Så fort våren kommer ska jag också ut! Först måste jag emellertid vänja mig vid tanken på trikåer och hjälm, men sedan hoppas jag på muskler och ett magiskt rumplyft! ;-)

Ha det så bra i solskenet, om det gassar hos er som det just nu gassar hos oss! Jag ska vara duktig och koncentrera mig på körkortsteorin (vilken timme som helst, måste bara göra tusen andra saker först) :-)

Kram!

Karin

Nämen hej!

Har jag slagit rekord i paus mellan blogginlägg nu? Jag tror nästan det! Ändå kikar det in rätt många besökare dagligen och då spelar det ingen roll att tvättbergen tycks fördubblas varje gång jag slår mig ner vid datorn, för det är liksom hög tid att göra ett inlägg nu :-)
Visst känns det som om jag redan visat de här bilderna? Repriser hör ju sommaren till och passar inte in på vintern när kinderna lyser bjärt röda, frostnupna som de är!
Lite väl tidigt på året sådde vi basilika och chili, men är man på jakt efter vårkänslor gör det gott att se hur det spirar i det lilla växthuset. Med lite tur - och massor av tid - blir det äntligen ett växthus modell större i trädgården i år.

En av mina favvisar, Bodil, utmanade mig för en tid sedan och det är klart att jag antar utmaningen! Men jag gör det inte nu, utan sparar den till nästa gång. Till dess hoppas jag att alla är riktigt duktiga på att uthärda vintern! Hur mycket snö ska man behöva stå ut med egentligen?

Kram, Karin - på väg till tvättkorgen ;-)

Besatt!

Somliga har en benägenhet att bli som besatta av en eller ett par saker i taget, och jag är en sådan. De senaste veckorna har jag varit helt förälskad i pilates och yoga (och helt förundrad över hur onaturligt stel jag är...) och som grädde på moset gick det plötsligt upp för mig att det faktiskt kan bli ett körkort - om jag bara lägger på ett kol och slutar gnälla över att jag måste dela vägarna med andra bilister :-)

Tiden har alltså gått till resor till och från den nästintill svettfria (det tackar jag för!) träningen och till körlektioner (där kallsvettas jag desto mer). Och till det här..:

Mm, röran är högst påtaglig, det gäller att lyfta på fötterna.

Ett nytt innertak är på plats i vårt sovrum och samtidigt som det byggdes passade vi på att dra igång en flytt- och piffkarusell som vi ännu inte kan ana något slut på... :-O

Inte så dekorativt, men snart är målandet klart!
Måste bara visa vår nya familjemedlem också, här i äldsta dotterns famn. Det är otroligt hur många pluttar en kanin producerar. Vi skulle kunna gödsla en åker!

Jag har vunnit ett fint pris hos Bläckhornet! Hon hade en tävling där det rasade in svar och jag hade tuuur!

Tack Rebecka, Smeagols hem!

Tackar, Hwita drömmar!

Och tack Inredning och jakt går inte ihop!

Ha en riktigt bra ny vecka! Nu ska jag sätta fart och måla sovrumsväggar innan minstingen kommer hem!

Kram, Karin