Att knåda dygnsrytmen rätt

Vad gör man sent en höstkväll när det går upp för en att pluggandet är klart för den här veckan och att man faktiskt har ett liv? Jo, man slänger ihop en deg och låter den kalljäsa över natten. Sedan somnar man med stora planer för familjefrukosten dagen efter, men vaknar efter att frukosten har passerat och bjuder på nybakat till lunch i stället. Det funkar det också!
Brödet jag brukar baka när jag kalljäser deg, är ett dinkelbröd som sväller ut som det behagar under gräddningen. Bara att hålla tummarna för att det inte antar några obscena former. Eller för att det gör det - smaken är som baken... Sugen på att testa? Rör ut 50 g jäst i en halv liter kallt vatten. Blanda ned en matsked honung och lika mycket salt. Arbeta in 12-14 dl dinkelsikt. Självklart kan du byta ut en del av mjölet mot fullkornsdinkel, havre, linfrön eller något annat mumsigt. Smörj en bunke med olja, häll ned den lösa degen, täck med plastfolie och låt jäsa i kylskåpet över natten. Morgonen efter knådar du ihop degen, formar den till två mindre eller en avlång limpa och låter jäsa i rumstemperatur i 30 minuter. Sedan är det skjuts in i ugnen, 250 grader i 20 minuter. Stäng sedan av ugnen och låt brödet vara kvar i en kvart till. Gott!

Inte alltfär långt från oss bor tillverkaren av den fina tavlan med taggtrådshjärtan. Visst är den fin? Den tronar på fuskspisen i vardagsrummet och är en favorit!

Ha en trevlig helg! Själv ska jag försöka vända på dygnet så att jag är vaken nästa vecka när det är dags för campus och ny kurs igen. Jag sätter hoppet till rosenrotkapslar, galna mängder kaffe och degknådande. Wish me luck! :-)

TJOHOOOOOOOOO!

Kvasten är putsad och jag är redo för lift off, men vet ni hur jag numera kan ta mig fram, även när det är påsk? Jo, med bil! Igår eftermiddag blev körkortet äntligen mitt!

Några nätter tidigare hade jag drömt att jag klarade uppkörningen, men att regeringen tillsatte en utredning eftersom min framgång var så osannolik. Igår, när jag klev ut ur bilen efter att ha blivit godkänd, var min första tanke att jag skulle springa snabbt därifrån, innan inspektören hann ändra sig :-) Han ändrade sig emellertid inte och så vitt jag vet har regeringen inga planer på att tillsätta någon utredning *ler*
Så efter att ha velat muta personalen på halkbanan med torkade aprikoser för att slippa köra (funkade inte), försökt övertala Vägverket att låta mig slippa ta körkortsbilden innan teoriprovet alldeles för tidigt på morgonen (funkade inte och mycket riktigt ser jag galen ut på fotot), velat låta en kompis dra på sig en blond peruk och köra upp i mitt namn (blev inte av) och försökt smöra för inspektören (funkade faktiskt), är det jag som kör till och från dagis! Jag hade världens bästa körlärare de sista veckorna och körde runt med en genomtrevlig inspektör på uppkörningen. Ibland ska man ha tur!
Fast det är klart, kvastflygning har sin tjusning ändå ;-)

Ser ni den lilla tavlan med rosor? Konstnären hittar ni här!

Visst ses vi på Blåkulla? Må så gott!

Kram!

Karin

April, april!

I morse satt jag på tåget till Gävle när det plötsligt saktade ned en aning. Tågvärden gick ut i högtalarna och berättade att om vi höll utkik på vänster sida av tåget skulle vi strax få syn på kameler på rymmen från Furuvik! Självklart stirrade jag storögt ut genom fönstret och väntade på att få se de exotiska djuren i snön utanför... När tåget ökade farten igen tyckte jag att det var märkligt att de inte tog större hänsyn till de förrymda djuren. Hmm... April, april! Jag antar att jag är en rutten sill! :-) Har ni blivit lurade idag?

Glass och segelbåtar i all ära (maken gör så goda glassbomber! Kanske därför som jag köpte en segelbåt i trä och zink till honom idag?) - 13-årige sonen har i några veckors tid deltagit i en rockskola i Gävle. En kväll i veckan har fyra ungdomar i samma ålder träffats och alla var mer eller mindre nybörjare när det drog igång. I måndags avslutades rockskolan med att de fick spela in en låt i en studio och resultatet hör ni när ni klickar här! Jag är rörd och stolt så att jag spricker!

.

Och vet ni vad? När jag hörde låten för första gången i tisdags slog det mig med full kraft att det är det här som är det enda riktigt viktiga i livet: att så långt det är möjligt hjälpa barnen att uppfylla sina drömmar. Visst är det så?

.

Kram alla!

.

Karin

Nämen hej!

Har jag slagit rekord i paus mellan blogginlägg nu? Jag tror nästan det! Ändå kikar det in rätt många besökare dagligen och då spelar det ingen roll att tvättbergen tycks fördubblas varje gång jag slår mig ner vid datorn, för det är liksom hög tid att göra ett inlägg nu :-)
Visst känns det som om jag redan visat de här bilderna? Repriser hör ju sommaren till och passar inte in på vintern när kinderna lyser bjärt röda, frostnupna som de är!
Lite väl tidigt på året sådde vi basilika och chili, men är man på jakt efter vårkänslor gör det gott att se hur det spirar i det lilla växthuset. Med lite tur - och massor av tid - blir det äntligen ett växthus modell större i trädgården i år.

En av mina favvisar, Bodil, utmanade mig för en tid sedan och det är klart att jag antar utmaningen! Men jag gör det inte nu, utan sparar den till nästa gång. Till dess hoppas jag att alla är riktigt duktiga på att uthärda vintern! Hur mycket snö ska man behöva stå ut med egentligen?

Kram, Karin - på väg till tvättkorgen ;-)

Vad sägs om en kopp te..?

När Ann-Catrin sålde iväg en del av sina godbitar på bakluckeloppis i fjol, följde bland annat ett träskrin med mig hem. Först fyllde jag den med stearinljus, vilket den var som gjord för eftersom storleken på skrinet var precis lagom. Nu har jag fyllt den med något annat...

...nämligen te! Det doftar ljuvligt när man lyfter på locket, kan jag ju säga :-)

Så vad sägs om en kopp? Grönt, rött eller svart - visst känns det lyxigt att kunna välja och vraka?
Men handen på hjärtat, i nio fall av tio väljer jag kaffe... ;-)

.

Kram!

.

Karin

Åtta saker...

Vi har länge pratat om att installera en kamin i vardagsrummet, men när pelletsbrännaren gjorde sitt intåg i vår tillvaro var det inte lika isande kallt inomhus längre och planerna rann ut i sanden. I stället har vi en "fuskis" att värma oss med. Den öppna spisen kräver ingen skorsten, bara spisbränsle, och kan flyttas runt efter behag. Önskas mys och värme i badrummet? Inga problem, ordna lite mer utrymme bara så kånkar vi dit brasan :-)
Annica utmanade mig att lista åtta favvisar av olika slag, så idag bjuder jag på en smula värdelöst vetande!

Åtta favoritteveprogram:
Hem till Gården *rodnar*
Medium.
Lost.
Doc Martin.
2 ½ män.
Morden i Midsomer.
Ivanhoe (snart är det dags igen!)
Du är vad du äter (jag är en gravad lax, med andra ord)
Åtta favoritrestauranger:
Med tre barn och boende på landet händer det sorgligt sällan att vi kommer iväg till riktigt bra restauranger, så det blir bara fem...
Indian Kitchen i Uppsala.
Pelikan på söder i Stockholm. Deras rimmade lax är to die for!
Den kinesiska restaurangen i Fagersta. Vad den heter? Minns inte! Kommer ihåg hur gott det var, dock...
Woki Woki i Gallerian Nian i Gävle. Ljuvlig snabbmat!
Giraffe i London. Högljutt men makalös service och mycket barnvänligt (åtminstone om de har öronproppar).Åtta saker jag ser fram emot:
Nyårsafton..!
Att den feta julmaten tar slut eller slängs så att kläderna upphör att strama :-)
Att sopbilen kommer. Allvarligt talat, vår soptunna brister snart.
Skaffa vovve, kanske..?
Att ta med oss barnen ner till Tyskland i vår, om det blir av.
Att få se Skottland i sommar, om det blir av.
Något hemligt, som jag inte avslöjar här, hi hi!
Sist men inte minst, att bli klar med den här utmaningen! ;-)

Åtta saker på min önskelista:
Well, julen är avklarad och just nu önskar jag mig inget annat än att barnen får ett riktigt bra, nytt år. Sonen vann föreningsmästerskapet i skytte med bara en poäng till rekordet; jag håller tummarna för att det blir guldmedalj även 2009. Samma tumgrepp håller jag för dottern som cyklar. Visst kan nästa år bli hur bra som helst?

Utmaningen skickar jag vidare till alla som vill anta den!

Kram!

Karin

Lugn, smart och lat :-)

Jag fäster blicken i barnen för att inte missa minsta lilla ögonblick men i stället missar jag bloggandet :-) Nu när jag väl sitter vid datorn är batterierna i tangentbordet på god väg att dra sin sista suck, så mellan varje bokstav måste jag vänta någon sekund och sedan hamra med pekingret för att något ska hända. En lösning är att byta batterier, en annan att göra ett yttepyttelitet inlägg och överlåta bytet till maken *smart*

.

*och lat* ;-)

Mindre än en vecka kvar till efterlängtade julafton och här råder ett fullständigt lugn..! Julklapparna inhandlades (eller tillverkades av tomten, beroende på vem jag vänder mig till) för länge sedan, julmaten är på plats, så väldigt mycket städning återstår inte, julmarknader har betats av och vi har frossat julbord (tack för trevligt sällskap, P och B - men vi väntar fortfarande på att ni ska dra igång en blogg *flinar*)... Det är nästan så att jag börjar undra om jag har missat något. Det lär visa sig :-)
.
Jag har fått ett par utmaningar, men dem sparar jag tills batterier har bytts!
.
Ha det så bra!
.
Karin

En dag kvar..!

Vet ni vad jag nyss upptäckte? Jo, att min blogg blir ett år i morgon! Vad hittar man på då? Jag skulle gärna erbjuda mig att äta tårta för alla besökares räkning, men med tanke på att vissa plagg redan stramar lite här och lite där, ska jag fundera ut något annat i stället. En utlottning, kanske?

Medan jag funderar öser jag på med bilder från vardagsrummet. Nästan alla bilder är suddiga, vilket påminner mig om att jag måste lära mig hur min nya kamera fungerar. Måste, måste, måste!

Har ni sett det maffiga korset med den söta klockan? Maken överraskade mig med det igår efter att ha hittat det i en nyöppnad butik.

Ha det gott!

Karin

Hejdå barnbord!

Hur ser det ut hemma hos er som har barn, när andra barnfamiljer kommer på besök? Får ni plats allihopa runt era köksbord? Här har vi förpassat barnen in i vardagsrummet eller låtit dem äta först, innan vi vuxna slagit oss ned, men hur kul är det när barnen blir äldre och känner sig en smula malplacerade runt ett barnbord?

Vi hittade ett av Ikeas större bord på rea, släpade hem det och tio stolar och nu står det i vardagsrummet. Inte riktigt i den stil vi föredrar, men efter att ha letat på nätet efter ett riktigt stort bord som inte gräver kraterdjupa hål i plånboken, gillade vi läget :-) Två trebarnsfamiljer får plats här utan att behöva trängas...
...och skulle det bli fler barn finns fortfarande barnbordet ett par armslängder bort!

.

Det vore ärligt talat inte dumt alls om det blev fler barn här, jag är akut bebissjuk! Har de inga antibebisplåster på Apoteket, så att suget släpper? ;-)

.

Jag går i väntans tider ändå - med lite tur drar kompisar till oss igång en blogg. Är ni på gång, P och B? Jag är så ruskigt nyfiken!

.

Kram!

.

Karin

In genom ena örat, ut genom andra...

Igår tillbringade jag 40 minuter på tu man hand med en för mig okänd man. Till en början var han trevlig och pratglad, men mot slutet tämligen sammanbiten och blek. När han sedan började rabbla upp mina brister och fel tappade jag sugen en aning och ville tillbaka till min man. Han kan visserligen också få för sig att kritisera mina insatser men eftersom vi varit gifta så länge kan jag liksom få hans ord att fara in genom ena örat och ut genom det andra... ;-)
Kritiken kom efter en 40 minuter lång körlektion. Jag har övningskört med maken till och från i en evighet, men det kändes som att det var läge att kolla vad jag kan och vad jag inte behärskar. Låt mig säga så här: Jag kan starta en bil och klarar mig fint på E4:an, men när det gäller i stort sett allt annat är jag en katastrof. Nu är jag inskriven i trafikskolan och fick en himla massa tider uppbokade. Så kan det gå! Som tröst berättade körskoleläraren att de en gång hade en 92-årig elev. Jag är alltså inte äldst - än.

Det har möblerats om i vardagsrummet för att göra plats för ett matbord med tio stolar. Placeringen av soffan och fåtöljerna är helt galen enligt Feng Shui, men vi får helt enkelt bita ihop och ignorera de negativa energiflödena. Och har ni sett, min ena New Dawn blommar i kylan!

Metallica spelar i Sverige nästa år och sonen blev utan biljett. För att uppfylla vår snart 13-årige lillkilles dröm om att få se favoritbandet live hänvisades vi till svarta marknaden där biljettpriserna är kusligt höga. Hejdå julklappspengarna, typ. Hur som helst så rasade kritiken mot Ticnet och andra biljettförsäljare in till bland annat Expressens nöjesredaktion och de skickade en fotograf för att ta en bild på sonen. Någon bild hamnade inte i tidningen, men sonen fick agera modell intill vår skrothög och jag fick chansen att generöst erbjuda fotografen tips om just fotografering ;-)

.

Nu tror jag att jag ska övertala maken att ge mig ännu en privat körlektion. Hädanefter ska jag hålla hastigheten, respektera högerregeln, köra mindre aggressivt och sluta gena i rondeller *lägger handen på hjärtat och svär högtidligt*

.

Kram!

Harry Potter blev fullvuxen kvinna igår ;-)

Igår fyllde jag 36 år och dagen till ära råkade jag riva mig ordentligt i pannan när jag skulle tvätta håret. Resultatet blev rött och liksom självlysande, och jag tyckte själv att jag blivit förvillande lik Harry Potter. Om man bortser från att jag är kvinna, medelålders, blond, relativt långhårig och saknar både glasögon och trollstav, kunde jag mycket väl vara just unge herr Potter. Det tyckte emellertid inte mina barn som jag hoppades imponera på :-)

Vi är fem i familjen och tre av oss fyller år nu på hösten, inom loppet av elva dagar. I februari fyller sedan de andra två år med bara tre dagars mellanrum. Sådant kallas effektivitet. Det kan också kallas tårthysteri. Kan jag knäppa mina byxor efter allt frossande? Nope. Och då har vi ju makens stora dag på lördag att tänka på också..! :-O
Apropå att frossa visar jag presenter idag. En hel del bilder blir det :-) Blommor är alltid välkommet och barnen hade valt ut en rar vit lykta och en vit ljusstake för blockljus. En bastant mortel blev också min och den lär hålla livet ut. Ingen mer pesto blandad i matberedaren, med andra ord. Nu ska det byggas muskler! Fast bara i högerarmen.

Dessa bokstöd ska in i biblioteket som inte är färdigbyggt...
...och här är blommorna från mamma, hennes man och syrrorna.

Nyckelskåpet från lillebror och Malin passar perfekt in i vår hall, det ska bara upp på väggen (vilken dag som helst).
Den pyttelilla väckarklockan hade jag kastat lystna blickar på i en butik, vilket sonen la märke till. Han köpte den i smyg när jag irrade runt i en annan inredningsbutik, och gav den sedan i present.
Sist men inte minst fick jag en lyxig pyjamas av maken men den tänker jag inte visa när jag har den på utan den fick agera modell slängd på kuddarna i sängen ;-)

.

Idag fyller Stämningsfullt 30 år, GRATTIS! Japp, hon är verkligen bara barnet ;-)

.

Kram!

.

Pssst, en sak till..! Stort tack för gratulationerna här bland kommentarerna och via sms! Jag smilade brett hela dagen :-D

Murrigt (eller nåt) :-)

Sist jag gjorde ett inlägg vurmade jag för det mörka och murriga. Samtidigt ägnade jag förmiddagarna åt att måla ännu ett golv vitt, vilket kändes helt galet - just då. För att råda bot på min längtan efter något som radikalt bröt av mot det vita, murrade jag ner vår korridor. Tycker jag själv. I andras ögon är den antagligen lika ljus som förr, men se själva, här vimlar ju av mörka inslag! ;-)

Det har varit mycket på gång och störst av allt är att vi hittat en skola som passar vår minsting. Sjutton engagerade vuxna på tretton elever är fullständigt fantastiskt, men dyrt. Nu gäller det att övertyga kommunen om att dottern har rätt till skolgång i en grannkommun. Ju mer som satsas på barn med autism när de är just barn, desto större besparing sett ur ett längre perspektiv. Håll tummarna för oss!

Ha det bra och pssst..! På lördag fyller maken 40 år!

Kram!

Snart är jag en i mängden :-)

Det känns ibland som om vi är en pytteliten minoritet, vi vuxna svenskar som aldrig har besökt London. Men nu lämnar jag den lilla exklusiva skaran, för off to London we go! Sedan jag fick barn är jag en smula n-n-n-nervös när jag ska flyga, men det går nog bra... *kallsvettas*

Med ben som numera inte är blåvita utan snarare orange, tack vare ihärdig smörjning med brun-utan-sol, ska jag promenera allt jag orkar för att se så mycket jag hinner :-)

Och sedan, när vi väl är hemma igen, börjar det bli dags att slå upp portarna till butiken!

Tack snälla Vaniljdrömmar, Hennas, Utsidan och Lottaspace för utmärkelserna! Jag liksom sprätter runt här av mallighet ;-) Utmärkelserna går direkt tillbaka till er!

Håll tummarna för att våra katter inte smiter från den rara kattvakten när hon är här, ok?

Kram!

Nedräkningen har börjat :-)

Om bara tolv dagar har jag och maken varit gifta i 15 år..! Det är med andra ord dags för kristallbröllop och det är inte dumt alls. När vi gifte oss slog min bror vad om att jag och maken skulle hålla ihop i högst fem år och insatsen var 5000 kronor... Han vill inte riktigt kännas vid det vadet idag, men så var han å andra sidan bara 16 år när jag gifte mig *ler*

En gång, när jag var nygift och knappt kunde föreställa mig att det gick att fira tvåsiffriga bröllopsdagar, såg jag ett debattprogram på teve. De pratade om just skilsmässor och frågade en kvinna i publiken om hemligheten bakom ett varaktigt äktenskap. Hon hade varit gift i elva år och vet ni vad hon svarade? Jo, att man liksom ger upp till slut och gillar läget! :-O

Fullt så illa är det inte ;-) Man gillar läget, men man ger ju inte upp - tvärtom!

Jag bjuder på några bilder från vardagsrummet idag...

...där väggarna är beige och vi har en hel del som hittills sluppit undan målarpenseln...

...även om tegelvalvet in i vardagsrummet inte längre är brunt.

Några bilder från köket slinker med också. Här finns ju min favorit, nämligen hyllan som maken snickrade till mig. Han lottar ut en mindre variant i sin blogg, visst har ni sett det? Den är en pärla och jag vill vinna den själv - men får inte delta i utlottningen *fnyser*

Vår gammelkatt Loke avlivades igår. Det är otroligt vad man fäster sig vid sina djur. Han föddes hemma hos oss och skulle ha blivit 15 år i år. Men nu är det nog med sorg för ett tag. Vi har fått så det räcker, jag lovar!

Ha en riktigt bra helg! Ses vi på trädgårdsmässan i morgon, tro?

Kram, Karin