Love is in the (h)air

För 16 år sedan satte jag klorna i en viss man, gifte mig och skaffade barn med honom. Han är fortfarande min och han är en mästare på att minnas våra speciella dagar. Det är alltid han som kommer ihåg att det är dagen då vi träffades, vår förlovningsdag, någons namnsdag och naturligtvis - vår bröllopsdag. Själv har jag svårt att lägga sådant på minnet och tror allvarligt att det måste vara något litet glapp mellan hjärnhalvorna; samma glapp som jag skyller det obefintliga lokalsinnet på.

Men igår morse bar jag fram presenter och radade upp dem framför maken på samma sätt som jag inbillar mig att stenåldersmän radade upp sitt byte när de återvände till grottan. Jag hade, äntligen, kommit ihåg att det var vår bröllopsdag och var mäkta nöjd med min bedrift. Nu skulle jag se till att vår dag blev speciell!

Det är bara det att det inte var vår bröllopsdag igår... Det är vår bröllopsdag idag, den 24:e april!

Grattis älskling, du vet att jag alltid har de där dagarna i tankarna, jag bara missar datumen :-)

Men vet ni, jag tycker dagen till trots oändligt synd om mig själv! Maken hör till det trikåklädda, cyklande släktet och som ni säkert vet rakar de benen. Jag är omåttligt svag för lurviga mansben och har kampanjat vilt för att just min man ska behålla sin päls, men nu har lockarna fallit och jag försöker trösta mig med att det växer ut igen. Fast inte förrän säsongen är över och hösten låter kylan svepa in över landet. Till dess försöker jag att lära mig att tycka om stickiga ben ;-) Love is in the air!

Ha en riktigt mysig helg!

Karin

April, april!

I morse satt jag på tåget till Gävle när det plötsligt saktade ned en aning. Tågvärden gick ut i högtalarna och berättade att om vi höll utkik på vänster sida av tåget skulle vi strax få syn på kameler på rymmen från Furuvik! Självklart stirrade jag storögt ut genom fönstret och väntade på att få se de exotiska djuren i snön utanför... När tåget ökade farten igen tyckte jag att det var märkligt att de inte tog större hänsyn till de förrymda djuren. Hmm... April, april! Jag antar att jag är en rutten sill! :-) Har ni blivit lurade idag?

Glass och segelbåtar i all ära (maken gör så goda glassbomber! Kanske därför som jag köpte en segelbåt i trä och zink till honom idag?) - 13-årige sonen har i några veckors tid deltagit i en rockskola i Gävle. En kväll i veckan har fyra ungdomar i samma ålder träffats och alla var mer eller mindre nybörjare när det drog igång. I måndags avslutades rockskolan med att de fick spela in en låt i en studio och resultatet hör ni när ni klickar här! Jag är rörd och stolt så att jag spricker!

.

Och vet ni vad? När jag hörde låten för första gången i tisdags slog det mig med full kraft att det är det här som är det enda riktigt viktiga i livet: att så långt det är möjligt hjälpa barnen att uppfylla sina drömmar. Visst är det så?

.

Kram alla!

.

Karin

Trevlig helg!

Nyss hemkommen från Gävle där sonen och jag har handlat julkappar vill jag bara passa på att önska alla en trevlig helg! För oss bär det av söderut igen till ännu en julmarknad. Vad ska ni hitta på? Åka pulka? Hi hi, här har vi snö..!

Igår gick tioåriga dottern på Nobelmiddag med skolan. Hon pysslade med sitt hår, sina smycken och sin klänning en lång stund och det slog mig, som så många gånger tidigare, hur fort tiden går. Än så länge är hon bara barnet, men blinkar jag hinner hon ta klivet in i vuxenvärlden. Mitt nyårslöfte får nog lov att bli att hålla ögonen öppna, alltid!
Ha det bäst!

.

Karin