Visar inlägg med etikett Små rum. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Små rum. Visa alla inlägg

måndag, maj 26, 2008

Mors dag varje dag

Har ni hört talas om smått fantastiska The Shape of a Mother? Vanliga mammor med kroppar som definitivt inte är retuscherade eller hjälpta av privata dietister eller plastikkirurger, skickar in bilder på sig själva för att visa att det är så här de ser ut. Vissa går igenom sina graviditeter utan att få några synliga spår, andra inte. Se själva! Alla dessa bilder får mig att vilja fira mors dag varje dag, år ut och år in *ler*




Jag öser på med några bilder från vårt sovrum igen, och från hallen utanför rummet. Den där byrån är i skriande behov av målning, men är i för dåligt skick för att jag ska orka. Den ska bytas ut i stället, vilken månad eller vilket år som helst :-)

Nätbutiken kommer att bli klar innan byrån byts ut, det sätter jag min hatt på! Om jag hade en hatt, vill säga ;-)

Ha en riktigt bra ny vecka, med eller utan mammakropp!

Kram, Karin

fredag, april 18, 2008

Nu sätter vi igång..!

Maken har snickrat ännu en hylla som sitter på väggen i ett av våra små krypin.


På hyllan finns bland annat en skylt som jag gav maken i julklapp, men frågan är vem som är bossy här hemma, han eller jag... *ler*

Det är dags att få rätsida på trädgården! Idag har vi fått hem rosor, klematis, humle, rododendron, ett körsbärsträd och ett prydnadskörsbärsträd. Den sistnämnda skönheten blommar för fullt just nu och är helt bedårande!


Det är inte lätt att få till en trädgård när man inte har koll på vad som funkar och inte funkar. Det är trial and error som gäller. Hur det än går ska vi sätta fart nu.


Slitet går ut på att jag går runt i trädgården och muttrar om hur knepigt det är, medan maken tar itu med det praktiska, som att gå med en jordfräs som snälla vänner lånat ut till oss :-)
Härligt med alla kommentarer som avslöjade att vi alla är mer eller mindre flappiga ;-)

Ha en trevlig helg, alla!

Karin

tisdag, februari 26, 2008

Hjärnsläpp och pyttehall

Har ni slagit upp ordet hjärnsläpp någon gång? Gör det! Då hittar ni en bild av mig, med texten akut mentalt tillstånd, framför allt förknippat med Karin i Villa Grå. Det borde åtminstone stå så med tanke på att jag visade ursnygga bilder i förra inlägget utan att berätta att de är tagna av en riktig fotograf (riktig? Finns det oriktiga fotografer också?). Så kan det gå när man drabbas av just hjärnsläpp i tid och otid :-)

Blir man smart av att läsa? Annat än serietidningar och notiser i Metro, menar jag. Med lite tur blir man det, för igår fyndade jag och maken på bokrean i Gävle. Mest jag, till mig och barnen. Å andra sidan köper maken böcker mest hela tiden medan jag är mer återhållsam. När jag inte får syn på kokböcker, vill säga... Alla har vi våra svagheter.



Vi har haft elektriker hemma till och från i en evighet, känns det som. De sliter med att byta ut all gammal el på övervåningen, bland annat i vår lilla pyttehall på övervåningen - ännu ett bortglömt litet krypin som väntar på en makeover. Huset bestod från början av två lägenheter och detta är alltså ena lägenhetens hall.


Dörrarna står på glänt, så kliv på!


Det lilla utrymmet rymmer en byrå som hade lämnats på vinden av husets förra ägare. Den ska målas, förr eller senare ;-) Den uppmärksamme lägger märke till oredan bland makens kläder på hyllorna i den lilla klädkammare som finns bakom väggen med fönstret. Min oreda syns inte, för de hyllorna sitter längre ned *lättad*


Ljusstakarna från Berlin flyttas runt, runt och står nu här, tillsammans med en rakspegel som vi hittade på "vår" trädgårdsmästares loppis.


En liten spegel sitter på väggen...


...liksom knoppbrädan med hjärtat som maken fick av mig (och som katterna, inte maken, hade ner på golvet så att det hamnade under elementet. Remember?). Fönstret är shabby, som synes :-)



Det har snöat och regnat om vartannat - men plötsligt blev det soligt! Titta vilken regnbåge!

Ha det så bra!

Kram, Karin

onsdag, februari 06, 2008

Tid, hundar och övningskörning

Vart tar tiden vägen när den passerat? Upplöses den och försvinner ut i tomma intet? Jag skulle vilja spara tid på burk, att ta fram och använda när jag inte hinner med. Snart ska huset värderas och vi har pyssel att göra i alla rum, på alla fyra våningar!

För ett par inlägg sedan visade jag bilder från ett litet krypin som ska få sig en make over. Tror ni att det är klart? Näpp. Vi väntar bland annat på att farbror elektrikern ska komma och dra ny el, men en liten preview bjuder jag ändå på:
Väggen är numera vit, inte grön. Men attans vad gula dörrar och lister ser ut att vara nu - det betyder att jag måste måla även dem..!

Det läckra plåthjärtat köpte vi på Meyas boning, där maken hittade två vaser för inte så länge sedan.
Vi håller fortfarande på att fixa köket som nu faktiskt ser ut att verkligen bli färdigt den här veckan (fast även här hänger det till viss del på elektrikern). Just nu råder kaos, se själva:
Apropå ingenting alls, har jag i massor av år dreglat så fort jag fått syn på sådana här puddingar:
Härom dagen fick jag hem inte en utan två bullterriers - en vit och en svart. Men de är i minsta laget, uppskattar varken kel eller godis och behöver inte gå ut. Noll motionerande för mig alltså, men de är trots allt en fröjd för ögat (även om maken förmodligen tycker något annat)...

Vit hund för salt, svart hund för peppar :-) De kommer från Chilli i Uppsala.
Apropå utebliven motion är det ju meningen att jag ska skaffa mig körkort i vår, eller åtminstone innan jag fyller 36 år i höst. Kruxet är bara att jag hatar att köra bil. E4:an borde inte vara något problem, eller hur? Bara att tuta och köra, speciellt om man som jag kör automat. Men jag kommer att få magsår och nervösa besvär av att behäva dela vägarna med andra bilister. Det funkar liksom inte att ha koll på hastigheten, om vägen svänger och samtidigt pejla in andra trafikanter. Min teori är att vissa inte är ämnade för körkort. Min andra teori är att det inte spelar någon roll vad man är ämnad för, jag måste ha den där lilla lappen!

måndag, januari 28, 2008

Veckans projekt :-)

Hej på er!

Ingen rast, ingen ro. Men från bloggen tog jag ledigt i några dagar. Det är märkligt vilket vanedjur man är! Vänjer man sig vid att slå sig till ro på kvällen med den lilla bärbara i knät, känns det tomt när man låter bli. Jag har massor att ta igen på era bloggar, trots att jag varit borta så kort tid.
Mitt projekt den här veckan är att ta mig an ett litet, litet rum på övervåningen. Man kommer till det här lilla utrymmet från vårt och sonens respektive sovrum och där inne finns ytterligare två dörrar. Den ena leder in i ett badrum som förr i tiden var en serveringsgång, och den andra till en inbyggd balkong som åtminstone jag undviker att kliva ut på. Balkongen hänger liksom i luften och ser ut att kunna rasa ner när som helst. Vi befinner oss tre våningar upp här på övervåningen...
När vi slet bort masoniten från väggarna såg vi att den gamla färgen var väldigt lik den grågröna färg vi själva hade valt till hallen. Fast här har väggen blivit fläckig och är full av spikhål. Nu ska golv och väggar målas och det lilla pytterummet inredas. Compact living, typ! Jag skulle tro att det är cirka två eller tre kvadratmeter stort.
Dörrarna är vackra, dock! Jag funderar på att låta dem vara i det skick de är. Badrumsdörren är min favorit, men det gäller att se upp med låset - om någon låser sig inne går det inte att få upp dörren från utsidan!
Vi tar en till dörrbild, tycker jag :-) Den här döljer ännu en dörr och bakom den finns den kalla, inbyggda balkongen.
Och här har vi dörren till hemlighuset ;-)
Om jag mot all förmodan hinner klart med projektet på övervåningen, väntar den här läckra spegeln på att bli målad. Vit, så klart. Den köpte maken hos "vår" trädgårdsmästare, på hennes och hennes sambos loppis.

I helgen fick jag och maken några timmar för oss själva, så vi passade på att åka till Gävle för att strosa där. Men tillsammans med barnen, min mamma och mina syrror ägnade vi oss också åt det här:
Och det här (nej, det är inte jag):
Minstingen passade på att krypa upp i en isbjörnsfamn :-)
Vi besökte Naturhistoriska riksmuséet. Någon annan som var där? Det kryllade av barnfamiljer!

Sist men inte minst åkte vi och spanade in den gård som maken lagt ut bilder på i sin blogg. Huset var mycket finare och såg större ut i verkligheten och där fanns ett stall och ett übercharmigt brygghus. Vore det inte för bristen på hagmark hade vi nog slagit till. Nu blev det inte så. Nästa gång, kanske?

Kram!

Karin