Att knåda dygnsrytmen rätt

Vad gör man sent en höstkväll när det går upp för en att pluggandet är klart för den här veckan och att man faktiskt har ett liv? Jo, man slänger ihop en deg och låter den kalljäsa över natten. Sedan somnar man med stora planer för familjefrukosten dagen efter, men vaknar efter att frukosten har passerat och bjuder på nybakat till lunch i stället. Det funkar det också!
Brödet jag brukar baka när jag kalljäser deg, är ett dinkelbröd som sväller ut som det behagar under gräddningen. Bara att hålla tummarna för att det inte antar några obscena former. Eller för att det gör det - smaken är som baken... Sugen på att testa? Rör ut 50 g jäst i en halv liter kallt vatten. Blanda ned en matsked honung och lika mycket salt. Arbeta in 12-14 dl dinkelsikt. Självklart kan du byta ut en del av mjölet mot fullkornsdinkel, havre, linfrön eller något annat mumsigt. Smörj en bunke med olja, häll ned den lösa degen, täck med plastfolie och låt jäsa i kylskåpet över natten. Morgonen efter knådar du ihop degen, formar den till två mindre eller en avlång limpa och låter jäsa i rumstemperatur i 30 minuter. Sedan är det skjuts in i ugnen, 250 grader i 20 minuter. Stäng sedan av ugnen och låt brödet vara kvar i en kvart till. Gott!

Inte alltfär långt från oss bor tillverkaren av den fina tavlan med taggtrådshjärtan. Visst är den fin? Den tronar på fuskspisen i vardagsrummet och är en favorit!

Ha en trevlig helg! Själv ska jag försöka vända på dygnet så att jag är vaken nästa vecka när det är dags för campus och ny kurs igen. Jag sätter hoppet till rosenrotkapslar, galna mängder kaffe och degknådande. Wish me luck! :-)

Den vilda jakten på...

Det märks att jag är ganska less på min blogg, eller hur? Men jag har ägnat mig åt det viktiga i livet, nämligen jakten på det perfekta havrebollsreceptet :-)

Ni vet, de där beige bollarna med kokosflingor utanpå, utan vitt "skum" inuti. Ett lyxproblem att dyka ner i och hitta en ätbar lösning på!

Det är mycket på gång. Vår minsting ska börja skolan i höst och vi hittade en makalös skola i Uppsala. Men hur roligt är det för en liten tjej att behöva åka taxi nästan två timmar varje dag? Vi får se hur det blir med allting.Vi får se hur det blir med allting.

.

Ha det bra!

.

Kram, Karin

Att skynda på våren

Snön brukar vilja ligga kvar längre i vår trädgård än någon annanstans här i krokarna, men just nu gör det ingenting för det är vååår! Fast grönt är det ju inte riktigt än. Därför gör det så gott att ösa på med växter inne.

Den vita skänken byter skepnad ofta eftersom jag aldrig blir riktigt nöjd. För tillfället gillar jag den stora, frodiga murgrönan skarpt! Det finns en till i bakgrunden, men det är en fuskis :-)
Apropå fusk trollade frisören fram en ljusare blond nyans i mitt hår idag. Borta är det guldiga som passar på vintern men som bara ser gult ut på våren. Nu måste jag bara lägga på ett kol med brun-utan-sol-krämen så att ansiktet blir en aning mörkare än håret, annars blir effekten spöklik! Fast spöken passar kanske in när det är påsk?

Tack till er som lämnade rara kommentarer om sonen och hans bands inspelning, det värmde ett ömmande modershjärta! ;-)

Kram!

Karin

Nämen hej!

Har jag slagit rekord i paus mellan blogginlägg nu? Jag tror nästan det! Ändå kikar det in rätt många besökare dagligen och då spelar det ingen roll att tvättbergen tycks fördubblas varje gång jag slår mig ner vid datorn, för det är liksom hög tid att göra ett inlägg nu :-)
Visst känns det som om jag redan visat de här bilderna? Repriser hör ju sommaren till och passar inte in på vintern när kinderna lyser bjärt röda, frostnupna som de är!
Lite väl tidigt på året sådde vi basilika och chili, men är man på jakt efter vårkänslor gör det gott att se hur det spirar i det lilla växthuset. Med lite tur - och massor av tid - blir det äntligen ett växthus modell större i trädgården i år.

En av mina favvisar, Bodil, utmanade mig för en tid sedan och det är klart att jag antar utmaningen! Men jag gör det inte nu, utan sparar den till nästa gång. Till dess hoppas jag att alla är riktigt duktiga på att uthärda vintern! Hur mycket snö ska man behöva stå ut med egentligen?

Kram, Karin - på väg till tvättkorgen ;-)

Trevlig helg!

Nyss hemkommen från Gävle där sonen och jag har handlat julkappar vill jag bara passa på att önska alla en trevlig helg! För oss bär det av söderut igen till ännu en julmarknad. Vad ska ni hitta på? Åka pulka? Hi hi, här har vi snö..!

Igår gick tioåriga dottern på Nobelmiddag med skolan. Hon pysslade med sitt hår, sina smycken och sin klänning en lång stund och det slog mig, som så många gånger tidigare, hur fort tiden går. Än så länge är hon bara barnet, men blinkar jag hinner hon ta klivet in i vuxenvärlden. Mitt nyårslöfte får nog lov att bli att hålla ögonen öppna, alltid!
Ha det bäst!

.

Karin

Här var det vitt!

Vad gör man när man inte bloggar? Jo, man har strömavbrott, vajsing med Internet så att maken måste ringa och skälla på Telia varje kvart, man skriver listor på allt som ska göras och köpas och bakas och man går på julmarknad!
.
I lördags besökte vi Skansens julmarknad och visst var det mysigt, men barnen uppskattade Gröna Lund så mycket mer... Själv har jag verkligen vant mig vid lunket på landet och har ibland lite svårt att förstå hur jag orkade med tempot i Hufvudstaden! Det är ju trots allt inte så länge sedan vi bodde där.
.
Bäst på Skansen i lördags var att Therese Wikström var där! Hon har konditoriet En liten smula i Norrtälje och har gett ut böckerna Njut en liten smula och Tillfällen att njuta en liten smula. Jag har suktat efter böckerna ett bra tag och nu slog jag till och köpte dem - och fick dem signerade på köpet! :-)

Någon dag innan första advent samarbetade kameran och det blev några bilder på köket. Snart smyger sig en hel del rött in...

...men än så länge är det vitt.

Riktigt vitt var det också utanför huset när snön vräkte ner. Lappland var min första tanke när jag tittade ut genom fönstret på morgnarna ;-)
När vi var nyinflyttade i Tierp såg vi något program på teve där de berättade att det statistiskt brukar vara mer snö här, i norduppland, än i Lappland..! :-O

.

Kram på er!

.

Karin

.

Tillägg: Therese Wikström heter inte längre Wikström i efternamn, utan Baalack!

Harry Potter blev fullvuxen kvinna igår ;-)

Igår fyllde jag 36 år och dagen till ära råkade jag riva mig ordentligt i pannan när jag skulle tvätta håret. Resultatet blev rött och liksom självlysande, och jag tyckte själv att jag blivit förvillande lik Harry Potter. Om man bortser från att jag är kvinna, medelålders, blond, relativt långhårig och saknar både glasögon och trollstav, kunde jag mycket väl vara just unge herr Potter. Det tyckte emellertid inte mina barn som jag hoppades imponera på :-)

Vi är fem i familjen och tre av oss fyller år nu på hösten, inom loppet av elva dagar. I februari fyller sedan de andra två år med bara tre dagars mellanrum. Sådant kallas effektivitet. Det kan också kallas tårthysteri. Kan jag knäppa mina byxor efter allt frossande? Nope. Och då har vi ju makens stora dag på lördag att tänka på också..! :-O
Apropå att frossa visar jag presenter idag. En hel del bilder blir det :-) Blommor är alltid välkommet och barnen hade valt ut en rar vit lykta och en vit ljusstake för blockljus. En bastant mortel blev också min och den lär hålla livet ut. Ingen mer pesto blandad i matberedaren, med andra ord. Nu ska det byggas muskler! Fast bara i högerarmen.

Dessa bokstöd ska in i biblioteket som inte är färdigbyggt...
...och här är blommorna från mamma, hennes man och syrrorna.

Nyckelskåpet från lillebror och Malin passar perfekt in i vår hall, det ska bara upp på väggen (vilken dag som helst).
Den pyttelilla väckarklockan hade jag kastat lystna blickar på i en butik, vilket sonen la märke till. Han köpte den i smyg när jag irrade runt i en annan inredningsbutik, och gav den sedan i present.
Sist men inte minst fick jag en lyxig pyjamas av maken men den tänker jag inte visa när jag har den på utan den fick agera modell slängd på kuddarna i sängen ;-)

.

Idag fyller Stämningsfullt 30 år, GRATTIS! Japp, hon är verkligen bara barnet ;-)

.

Kram!

.

Pssst, en sak till..! Stort tack för gratulationerna här bland kommentarerna och via sms! Jag smilade brett hela dagen :-D

Inte lätt att vara mes :-)

Idag började barnen skolan igen efter sommarlovet och det är onekligen ganska skönt att vara tillbaka i vardagen igen. Inte minst för att jag plötsligt får tid att blogga, och att besöka andras bloggar. Men när snart tonårige sonen beklagar sig över de tidiga morgnarna och vill att sommarlovet ska pågå i all oändlighet, triggas mitt dåliga samvete igång och jag förvandlas till norra Europas största mes. Måste han verkligen tvingas iväg? Är det inte lite synd om honom när han måste upp tidigt och ut till skolbussen i alla väder..? Hmmm... Home schooling kanske vore något? Noll kompisar men möjlighet att sova länge och vara lat :-)

Jag är inte bara en mesig mamma, jag är också en mesig odlare. I våras när jag sådde sallad för första gången i mitt liv, tänkte jag att flertalet frön förmodligen inte skulle gro, så jag sådde tätt, tätt, tätt. Naturligtvis grodde varenda ett. Det växte så att det knakade och att gallra var absolut nödvändigt - men hur skulle jag kunna välja vilka små blivande salladshuvuden som skulle få finnas kvar och vilka som skulle bort? Det slutade med att vi fick en gigantisk skörd av ganska klen sallad som satte frö innan vi hann äta upp allt. Nästa år ska jag vara mer hårdhudad och både så glest och gallra hårt ;-)

Jag fick för inte så länge sedan en award av smarta och roliga Tidsmästarinnan och skulle dela med mig av den. Nu har jag dessutom två awards till, från en av mina stora favoriter, Annica (tusen tack Annica, vet du hur rar du är?)! Jag ska ge dem vidare, men skyller på ovan nämnda mesighet när jag ber om en smula mer tid.

Nästa gång ska jag inte bara dela ut utmärkelser utan dessutom visa superfina kuddar från en annan bloggerska som verkligen kan hantera nål och tråd. Dessutom har jag vackra kort och en affisch från ytterligare en bloggerska och de ska också visas upp - jag väntar bara på att rätt ramar ska göra entré i mitt liv *ler*

Ha en bra vecka! Japp, det känns som måndag idag eftersom skolan drog igång i morse... Tidsförvirringen var redan total efter det långa sommarlovet, så det tar nog ett tag innan jag landar.

Kram, Karin

PS. Grattis lillebror som fyller ynkliga 32 år idag!

När minnet haltar...

För ungefär en vecka sedan satt jag och maken i bilen när han log och sade:

"Ja, jag får väl gratulera mig själv då..."

"Jaha", svarade jag dröjande, "vad är det då..?"

"Någon har namnsdag idag..."

"Ja visst ja, grattis på namnsdagen!"

Igår kom maken hem med en vacker bukett och sade:

"Grattis älskling, du får de här blommorna en dag i förväg."

Jag kunde riktigt höra hur det sprakade uppe på hjärnkontoret när jag försökte komma på vad vi firade, men har man ett teflonminne så har man.

"Det är 16 år sedan vi träffades", upplyste mannen i mitt liv mig om.

I år är sista gången jag glömmer det, intalar jag mig själv. Men faktum är att jag är en mästare på att glömma namnsdagar och årsdagar. Det är maken som alltid kommer ihåg våra barns namnsdagar och våra speciella datum. När vi träffades, förlovade oss och sedan gifte oss; allt tycks vara gediget förankrat i hans minne.

Jag har ett minne som haltar, men lovar, som alltid, att bättra mig :-) Till dess passar jag på att säga grattis till oss här, i bloggen. Och tack F, för att du påminde mig ;-)

Kram!

Häng och släng :-)

Det sägs att en genomsnittlig kvinnorumpa halkar nedåt en sisådär 11 cm under en livstid. Jag vet inte om jag ska tolka det som att min stund på jorden närmar sig slutet eller som att jag har ett skevt ögonmått, men om jag av någon anledning inte orkar applådera med händerna kan jag, rent teoretiskt, ställa mig och hoppa jämfota: klapp-klapp-klapp! ;-)


Träning och bra mat borde stå högst på priolistan för att undvika oönskat häng, men just idag är det lördag och det innebär att magen fylls med lakritsfudge och annat mumsigt... :-)

Sedan sätter jag mig likt Buddha och jäser en stund *ler*


Mycket har blivit gjort, dock! Bland annat har minstingens rum målats i rosa nyanser. Sockersött och väldigt tjejigt, helt i hennes smak.

När rummet är inrett och klart ska jag gå lös med kameran där inne.

Tack Tidsmästarinnan för utmärkelsen och för motiveringen som gjorde mig så himla glad. Vad go du är! Jag ska fundera ett par dagar, sedan ska jag dela med mig av den, hur svårt det än är att välja ut ett fåtal. Ha en riktigt bra helg!

Kram, Karin

PS. Måste bara säga GRATTIS J och L som gifte sig i största hemlighet!

Pepparkaka eller sockerkaka?

Vi har redan hunnit en vecka in i juli och vid det här laget har det svenska folket antagit en gyllene hudton som är väldigt smickrande. Fast det gäller dessvärre inte mig. Jag är fortfarande blek med ben som är så vita att de liksom skiftar i blått.

Det är faktiskt inte mitt huvud ni ser i rabatten ;-)

Varje år tänker jag att nu ska mina ben också bli bruna, men det är så få gånger i mitt snart 36-åriga liv som jag har fått någon solbränna där, att mina pigment förmodligen inte vet hur de ska bete sig. De slumrar sött, de små mekanismerna i kroppen som gör att man blir gyllene på sommaren. När majoriteten liknar smarriga pepparkakor är jag liksom mer en sockerkaka bakad på ägg från olyckliga höns - färglös!

De här rackarna blir inte heller påverkade av solen eftersom de är odlade inomhus. Jag har sett i flera bloggar hur krukor har klätts med bland annat kökshanddukar och var bara tvungen att härmas. Hur det går när man vattnar och inte har något fat under? Hmm... Vi har effektiva disktrasor ;-)

Kram, Karin

Semestersus

Visst händer det att jag förstrött torkar dammet från köksbänkarna...

...och att jag är en smula vaknare än Hugo, åtminstone mellan varven...

...men på det stora hela känns det som om jag har lika mycket sommarlov som barnen :-) Vårt uthus har byggts om och nu ska där målas och piffas och bli butik. Undrar ni vad ni ska göra i sommar? Komma hit, så klart! Den som tycker att Tierp ligger vid världens ände kommer att kunna besöka nätbutiken som skulle ha varit igång vid det här laget, men som sagt - det är mycket sommarlov nu *ler*

Här ser ni min välkomna gåva som jag fick genom swapen Vita Gåvor. Jag blev helnöjd, tack Karoleen!

Vet ni vad vi har gjort? Skaffat husvagn..! Min inre lista över fördomar mot husvagnsägare är tre kilometer lång, men det är onekligen ganska mysigt att ha sin lilla stuga på hjul med sig. Visserligen sover jag ruskigt dåligt i den och jag ser onekligen ganska härjad ut efter några dagar på en camping, men livet känns så enkelt när man har sitt begränsade utrymme med det begränsade antalet prylar att ta hand om och hålla ordning på. I helgen som var slog vi läger inte långt från Fagersta.

Me like Fagersta! Det är ingen vidare vacker ort, åtminstone inte när man kör igenom med bil, men där finns en hembygdsgård som verkligen är värd ett besök och en öppen trädgård med butik som gav mersmak. Lövparkens Trädgård har en hemsida som du hittar här!

Jag hade tagit med mig gamla kameran som ger ljusa med suddiga bilder, så det här är den enda bilden inifrån butiken som dög. Den som vill se mer måste alltså bege sig till Fagersta bums!

En finfin utmärkelse har jag fått av bloggerskorna fröken M, Snäckornas Sjö, och Hanna i Det stora grå huset. Tackar! Med semestersus i huvudet lyckas jag inte välja ut en handfull värdiga mottagare av awarden, så jag delar generöst med mig av den till alla godingar i min länklista!

Ha det bra!

Karin