Billig, bisarr och vulgär - jag?

Det finns en bok som heter Inred personligt, skriven av Kate Worsley. Den gavs ut första gången år 2000 och låter läsaren fastställa vilken inredningsstil han eller hon har. Genom att välja bland bilder, färger och påståenden slås det fast om man är sober, sensuell, storstad eller något annat. Jag räknar alltid iskallt med att vara sober och enkel, men varje gång jag har gjort testet, med flera års mellanrum, har jag fått beskedet att jag är egensinnig med inslag av vild, och nyckelorden har varit bland andra billig, bisarr och vulgär. När jag gjorde om testet nu slog det mig att de allra flesta som bloggar om den lantliga vita stilen förmodligen är egensinniga. Att falla i trance över en vinglig pall med flagnande färg är ett säkert tecken på att man inte hamnar i kategorin storstad...

För inte så många år sedan valde vi, min man och jag, starka färger. Koboltblått och blodrött hade hög dreggelfaktor. Sedan ändrades smaken och hemmet började övergå till vitt. Många liter vit målarfärg har det blivit. Jag häpnar över alla bländande hem jag får ta del av i alla dessa underbara bloggar och visst är det kul att gå igång på en viss stil och veta att man hittat rätt?

Men helt fri från färgbegär är jag inte... Jag är svag för grafiska kontraster; svart och vitt, rutigt, skarpa detaljer mot en vit bakgrund. Och handen på hjärtat, vem kan motstå ett rutigt golv? Ja ja. många, jag vet. Men inte jag. Inte kan jag motstå ett rutigt badkar heller.

Tillägg: Bilderna är inte tagna i vårt hem, hur gärna jag än skulle önska det! Jag hämtade dem på Better Homes and Gardens. Det går att hitta fina bilder där, om man bara letar riktigt länge och står ut med all reklam som poppar upp.