Överlevnadsstrategi

När jag var yngre spelade det ingen roll hur mörkt det blev under den sena hösten eller under vintern. Jag pallade allt och tyckte att det var skönt med lugnet. Men nu. De senaste dagarna har varit tunga, mörkret utanför är plågsamt påtagligt och det känns som om det vore lättast att bara dra sig undan världen och invänta ljuset.

Jag behöver en överlevnadsstrategi! Något att se fram emot i januari när julen är utrensad. Det ligger nära till hands att rensa ut hemma, men det räcker inte. Idag bestämde jag mig för att ägna januari åt att drömma mig bort och planera framåt. Om nuet känns outhärdligt så varför inte fly i tanken?

Jag ska gå med block och penna genom huset, från rum till rum, och skriva ned vad jag tycker behöver göras i varje skrymsle och vrå. För att det inte ska bli alltför överväldigande kommer jag i år att koncentrera mig på förvaring. Vilken förvaring behövs i de olika rummen? Det skriver jag ned och sedan har jag nästan ett helt år på mig att ordna det - om det fortfarande känns viktigt när ljuset äntligen kommer. Vem vet, nästa år ägnar jag kanske januari åt att gå med papper och penna och anteckna vad som krävs för att det ska bli mysigare, eller hur vi ska spara energi...

Det lustiga är att jag längtar så att det värker efter mörker när solen gassar som värst på sommaren. Lagom är tydligen bäst för somliga. Varför uthärda sommar och vinter när man kan njuta av vår och höst? Det vore inte dumt alls om det gick att snabbspola de årstider man tycker mindre om och sedan välja slow motion när temperaturen och ljuset är behagligt och precis som man vill ha det.

I mitt förra inlägg lyckades jag formulera mig så att min käre make framstod som hopplöst förälskad i Victoria Silvstedt. Jag vill bara meddela att så inte är fallet. Victoria har aldrig varit makens ideal, även om hon tydligen var söt innan farbror plastikkirurgen satte skalpellen i henne. Men vet ni vad? Hennes äldre syrra var tydligen ännu sötare än Victoria! Nu vet ni det ;-)