I goda vänners lag :-)

Titta på den här lilla klänningtopen att förvara bomull, tops eller andra små ting i - visst är den oemotståndligt söt? Den kommer från Ann-Catrin med bloggen Fint hemma och gjorde mig så jätteglad! Det värmer att få en present bara så där, speciellt om det kommer från en av ens stora favoriter.

Den är så välsydd och kan granskas nära, nära! Ser ni den söta spetsrosetten, min gamla kameras oskärpa till trots?
Med följde också mumsig lakritsfudge i en liten påse knuten med ett fint band och allt var inslaget i vit spets. Gissa om det kändes lyxigt att öppna det paketet! Tack A-C!

Igår fick jag besök av en annan favorit, nämligen bloggerskan bakom Stämningsfullt. Hon visade sig vara exakt så där genomtrevlig, lättpratad och go som jag hade föreställt mig! Hon hade med sig de här blommorna i en riktigt söt kruka...

...och även här fanns en vit spetsrosett!
Visst är det kul att träffa bloggkompisar och att upptäcka att man trivs ihop? Jag hoppas att vi ses snart igen, det var jättekul att du hälsade på! Och så fick du det tvivelaktiga nöjet att se allt det som inte tål att visas upp i bloggen... *fniss*
I kväll har vi vänner på middag här och jag ser hur den tänkta efterrätten har flytit ut på plåten... Upps, liksom. Det var det inte meningen att den skulle göra :-O

Ha en trevlig helg!

Kram, Karin

Pssst..! Jag har fått en till award, från just Stämningsfullt! Tusen tack! Den går direkt tillbaka till dig och till alla andra favvisar som jag kikar in hos med jämna mellanrum!

Fru Gredelins sömnadskonster

Det finns en bloggerska som kan det här med nål och tråd, nämligen Bodil med bloggen Fru Gredelins dillen. Hon har sytt två kuddfodral som jag är upp över öronen förälskad i och som är så otroligt välgjorda! Just nu vandrar de här makalösa kuddarna från rum till rum hemma hos oss - jag intalar mig att det är för att de ska hitta rätt plats men sanningen är nog att jag helt enkelt vill ha dem med mig vartän jag går :-)

Hur jag än letar hittar jag inte minsta lilla skönhetsfel, de är helt perfekta!

Bodil har också sytt dessa söta hjärtan. Ser ni detaljerna på mina bilder? Me like - a lot!

Jag har ett gäng awards att dela ut...

...och jag ger dem till godingarna:

Fint hemma

Hvítur Lakkrís

Änglahem

Lilla Blanka

Det stora grå huset

Vita ranunkler

Stämningsfullt

Och naturligtvis till Tidsmästarinnan och Mitt liv - mina drömmar! Det är inte dumt alls med klubbar för inbördes beundran ;-)

Annica frågade vad jag skulle göra om jag fick en miljon. Svaret är att jag skulle se pengarna som en trygghet och hålla i dem ganska hårt, tror jag. Fast det säger jag nu, när det för ögonblicket inte suger det minsta i shoppingtarmen... *ler*

Vad skulle du som läser det här göra om du fick en miljon att använda som du vill?

Ha det bra!

Karin

PS. Jag har fått en sådan jättefin present från A-C med bloggen Fint hemma. Den visar jag nästa gång!

Inte lätt att vara mes :-)

Idag började barnen skolan igen efter sommarlovet och det är onekligen ganska skönt att vara tillbaka i vardagen igen. Inte minst för att jag plötsligt får tid att blogga, och att besöka andras bloggar. Men när snart tonårige sonen beklagar sig över de tidiga morgnarna och vill att sommarlovet ska pågå i all oändlighet, triggas mitt dåliga samvete igång och jag förvandlas till norra Europas största mes. Måste han verkligen tvingas iväg? Är det inte lite synd om honom när han måste upp tidigt och ut till skolbussen i alla väder..? Hmmm... Home schooling kanske vore något? Noll kompisar men möjlighet att sova länge och vara lat :-)

Jag är inte bara en mesig mamma, jag är också en mesig odlare. I våras när jag sådde sallad för första gången i mitt liv, tänkte jag att flertalet frön förmodligen inte skulle gro, så jag sådde tätt, tätt, tätt. Naturligtvis grodde varenda ett. Det växte så att det knakade och att gallra var absolut nödvändigt - men hur skulle jag kunna välja vilka små blivande salladshuvuden som skulle få finnas kvar och vilka som skulle bort? Det slutade med att vi fick en gigantisk skörd av ganska klen sallad som satte frö innan vi hann äta upp allt. Nästa år ska jag vara mer hårdhudad och både så glest och gallra hårt ;-)

Jag fick för inte så länge sedan en award av smarta och roliga Tidsmästarinnan och skulle dela med mig av den. Nu har jag dessutom två awards till, från en av mina stora favoriter, Annica (tusen tack Annica, vet du hur rar du är?)! Jag ska ge dem vidare, men skyller på ovan nämnda mesighet när jag ber om en smula mer tid.

Nästa gång ska jag inte bara dela ut utmärkelser utan dessutom visa superfina kuddar från en annan bloggerska som verkligen kan hantera nål och tråd. Dessutom har jag vackra kort och en affisch från ytterligare en bloggerska och de ska också visas upp - jag väntar bara på att rätt ramar ska göra entré i mitt liv *ler*

Ha en bra vecka! Japp, det känns som måndag idag eftersom skolan drog igång i morse... Tidsförvirringen var redan total efter det långa sommarlovet, så det tar nog ett tag innan jag landar.

Kram, Karin

PS. Grattis lillebror som fyller ynkliga 32 år idag!

När minnet haltar...

För ungefär en vecka sedan satt jag och maken i bilen när han log och sade:

"Ja, jag får väl gratulera mig själv då..."

"Jaha", svarade jag dröjande, "vad är det då..?"

"Någon har namnsdag idag..."

"Ja visst ja, grattis på namnsdagen!"

Igår kom maken hem med en vacker bukett och sade:

"Grattis älskling, du får de här blommorna en dag i förväg."

Jag kunde riktigt höra hur det sprakade uppe på hjärnkontoret när jag försökte komma på vad vi firade, men har man ett teflonminne så har man.

"Det är 16 år sedan vi träffades", upplyste mannen i mitt liv mig om.

I år är sista gången jag glömmer det, intalar jag mig själv. Men faktum är att jag är en mästare på att glömma namnsdagar och årsdagar. Det är maken som alltid kommer ihåg våra barns namnsdagar och våra speciella datum. När vi träffades, förlovade oss och sedan gifte oss; allt tycks vara gediget förankrat i hans minne.

Jag har ett minne som haltar, men lovar, som alltid, att bättra mig :-) Till dess passar jag på att säga grattis till oss här, i bloggen. Och tack F, för att du påminde mig ;-)

Kram!

Nymålat!

Idag öser jag på med bilder från vår sexåriga dotters rum. Det kallt syrenblå rummet har målats i varma rosa färger och trots att det är ett svårmöblerat rum med två fönster, två dörrar och rester från en borttagen kakelugn (det är inte vi som gjort oss skyldiga till det brottet - huset "moderniserades" på 70-talet och då togs flera kakelugnar bort) är vi nöjda. Inte mycket vitt här alltså, bara pretty in pink! :-)

Regnväder ute? Mysväder, tycker jag! Hösten är min favoritårstid och just nu är det väldigt mycket höst i luften. Me like!

Kram!

Häng och släng :-)

Det sägs att en genomsnittlig kvinnorumpa halkar nedåt en sisådär 11 cm under en livstid. Jag vet inte om jag ska tolka det som att min stund på jorden närmar sig slutet eller som att jag har ett skevt ögonmått, men om jag av någon anledning inte orkar applådera med händerna kan jag, rent teoretiskt, ställa mig och hoppa jämfota: klapp-klapp-klapp! ;-)


Träning och bra mat borde stå högst på priolistan för att undvika oönskat häng, men just idag är det lördag och det innebär att magen fylls med lakritsfudge och annat mumsigt... :-)

Sedan sätter jag mig likt Buddha och jäser en stund *ler*


Mycket har blivit gjort, dock! Bland annat har minstingens rum målats i rosa nyanser. Sockersött och väldigt tjejigt, helt i hennes smak.

När rummet är inrett och klart ska jag gå lös med kameran där inne.

Tack Tidsmästarinnan för utmärkelsen och för motiveringen som gjorde mig så himla glad. Vad go du är! Jag ska fundera ett par dagar, sedan ska jag dela med mig av den, hur svårt det än är att välja ut ett fåtal. Ha en riktigt bra helg!

Kram, Karin

PS. Måste bara säga GRATTIS J och L som gifte sig i största hemlighet!